I går stötte jag på familjen Entita i skogen
På hundpromenaden i går så hörde jag en massa pip från ett hasselsnår som vi passerade. Jag misstänkte att det fanns fågelungar i närheten men kunde inte se boet. För att inte störa för mycket så gick jag hem och lämnade hundarna, sen hämtade jag kameran och gick tillbaka för att leta. Jag hörde föräldrarnas varningsrop till ungarna men jag smög mig försiktigt fram. Först letade jag för högt utan resultat men sen när jag sänkte blicken så såg jag tre små entitaungar sittandes i gräset under busken. Se så söta de är.
Tror att de var fyra alltsomallt.
Jag satt på huk ganska nära dem men det var svårt att fota då gräset skymde ungarna.
Men så halkade jag till och då blev ungarna lite rädda och gjorde ett litet flyghopp.
De landade på lite olika ställen och den här satte sig turligt nog på en gren ca en meter ifrån mig ...
... så det vara bara att fota :)
Se så söt den är ♥
Här försöker den komma lite högre upp...
... och han lyckades faktistkt :)
Men här har han glidit ner en bit igen :)
Efter att ha fotat ungarna i kanske drygt fem minuter så smög jag mig sakta därifrån och i ögonvrån såg jag hur en av föräldrarna flög ner och matade en unge som satt i gräset och pep. Så roligt att få komma så nära en fågelfamilj i det vilda. Jag brukar ha entitor och talltitor som äter här på vintern så kanske är det någon av dem som fått ungar nu :)
För er som läst detta inlägg förut och har för er att det var svartmesungar som bloggen handlade om så har jag redigerat inlägget till talltiteungar då jag nu ser att inte kan vara annat än tallitan eller möjligtvis entitan som har fått dessa underbara ungar. Tänkte lite fel tidigare :) Rätta mig ni som är experter på fåglar om jag har fel igen :)
2015-11-07 Nu har jag fått hjälp på "Fåglar inpå knuten", detta är entitor.
Vad är det här för fågel?
Den här fågeln har jag inte listat ut namnet på. Kan tänka mig att det är en hona men vilken art?
Nu har jag fått lite hjälp, det är en bergfinkhona :)
Rödstjärt
Rödstjärten är ny för mig. Jag har sett den flyga förbi här hemma lite då och då nu i vår men den försvinner så snabbt så jag har inte kunnat utforska vad det är för fågel. Men i går när det regnade så mycket hela dagen så fick vi plötsligt syn på den då den hade tagit skydd från regnet på lampan under garagetaket. Den satt kvar en god stund så jag hann byta objektiv och fick iallafall en skaplig bild av den innan den flög vidare. Kul :)
Bergfink och steglits
Vårresa till Västervik
De här träden vid Västerviks station funderade jag över medan jag stod och väntade på att blir hämtad efter min bussresa hit. Har aldrig sett något liknande. Nu har jag iallafall lärt mig att de heter Platanträd och de kan bli upp till 40 meter höga.
Så här ser deras frukter ut.
Några fina fiskmåsar var snälla och höll mig sällskap medan jag väntade.
Nu har jag äntligen kommit fram till mina vänner ute på landet, helt underbart.
Huset har för länge sedan varit en skola och den här fina skolbänken har bevarats och har sin plats i den gamla skolsalen, härligt.
Här växer en av mina favoriter, taklöken, så vacker ♥
En citronfjäril har också hittat hit ...
... och en nässelfjäril suger girigt i sig av näktarn från blåstjärnorna som täcker stora delar av gräsmattan.
Bina är också i full gång med att samla nektar som sedan ska bli mumsig honung.
På en utevägg hänger underkäken från ett vildsvin med riktigt stora gaddar.
På en promenad i omgivningarna hittar vi vackra blåsippor ...
... och efter lite mer letande finner vi också den fina rödsippan:)
De här stenstoderna mitt i skogen är väl vackra, jag har döpt dem till "Herre och Fru"
Se så underbara vårblommor som lyser upp gräsmattan, ska försöka ordna likadant hemma hos mig :)
Här är också ett fynd vi gjorde på en av våra promenader. Vet inte riktigt vad det har varit för djur?!
Det här var snyggt :)
Och här hänger spöklik skägglav och gungar av och an i vinden ...
Här kan man undra om skolbarnen lekte för länge, länge sedan ...
Jag var riktigt sugen på att klättra upp men stegen är kanske lite för murken, så jag lät bli.
I en liten gran en bit bort har mina vänner hittat det här annorlunda fågelboet. Har aldrig sett något liknande, vilken art i Sverige kan det vara som bygger så här??? Det måste kollas upp:)
Nu är det ett antal veckor senare och min vän har fått två svar på vem som kan ha byggt boet. Naturmorgon svarar gärdsmyg och Birdlife svarar hasselmus:) Jag har nu googlat lite och jag håller på gärdsmygen :)
Strax innan avfärd mot Västerviks stad igen så fick jag följa med och beskåda detta fina vattenfall som låg vid en gammal kvarn. Det dånade skönt från det framforsande vattnet.
Och strax bredvid korsade dessa två vår väg. Paddhonan krälade fram över stock och sten med sin älskade man på ryggen :) Månne det bli små paddungar tro, så småningom !? ;)
Åter i Västervik så hittade jag dessa tindrande vårlökar längs gångvägen utmed havet.
Och i havet såg jag en massa skäggdoppingar som åmade och kråmade sig för att göra sig så fina som möjligt inför sin partner. Så vackert :) Här är ett par ...
Den här bilden måste med också. Det här är murgröna. Hade ingen aning om att de kunde få sådana här frukter, kul :)
Stackars lilla gulsparvhona
Hon satt på verandan i morse och verkade inte vilja röra sig. Tror att hon hade krockat med ett av våra fönster. När jag gick ut för att hälla mat i fågelmataren ...
... så skuttade hon försiktigt ner från verandan, utan att röra vingarna, och gömde sig ...
... under en stupränna som ligger på marken.
Sen var jag ut lite då och då och tittade till henne.
I början trodde jag inte att hon skulle klara sig för hon såg så burrig och krummig ut.
Här har hon iallafall flyttat sig från skuggan till solen där hon kunde få lite värme men hon blundade och såg inte ut att må så bra.
Emellanåt såg hon lite piggare ut och sista gången jag såg henne hade hon gått ut i gräset och syntes knappt. Jag tänkte att jag skulle försöka att ta upp henne men då flaxade hon iväg med vingarna en bit. Det kändes bra att hon kunde använda vingarna igen. Så med hoppet om att hon nog skulle klara sig trots allt gick jag ut med hundarna på en lång och skön vårpromenad.
En månad senare ... Har i dag fått veta att detta inte alls är en grönsiksahona som jag trodde utan en gulsparvhona, så nu har jag ändrat överskriften :)
Pilfink
I dag var det ett himla liv vid den blå fågelholken. Det verkade som några fåglar kämpade om vem som skulle bo där i år. Men som ni ser på bilden så tror jag att pilfinkparet vann.
När jag skriver detta är det nog minst 45 min. sedan jag tog de här bilderna och när jag tittar ut genom fönstret sitter paret på en av björkkvistarna utan för holken och håller vakt :) Nu flög de lite högre upp i björken men detta är nog med all säkerhet deras revir nu. Får se om någon flyttar in i holken som sitter strax bredvid!?
Trevlig lördag ♥
Grönsiska
Steglits
Svartmes
Fasan
Nu börjar det bli vår och då kommer fasanen fram som ett säkert vårtecken. Tänkte, medan jag fotograferade, på hur otroligt färggrann och vacker den är och började också undra över hur vi kunde ha en så fin fågel i Sverige? Är det en flyttfågel? Fast den verkar inte vara så bra på att flyga långt... Men var håller den då hus på vintern?
Så nu har jag googlat lite och lärt mig att den ursprungligen kommer från Östra Asien. I mitten av 1800-talet planterades de ut på slottsmiljöer där man försökte att starta uppfödning i så kallade fasanerier. Men det var tydligen svårt att få till det. Nu, som jag förstår det, har man stödmatning på vintern och då är honor och hanar för sig. Sedan låter man fasanerna föröka sig var de vill i det fria.
Se en sådan vacker fasantupp som har besökt oss och ätit fågelfrön med god aptit utanför vårt fönster, helt underbar.
Läste också att när hanen hävdar sitt revir så vinner den emellanåt till och med över katter :) Här blev han bortkörd av Sheila en dag men han kom tillbaka :) Hanarna har flera honor men hjälper aldrig till med varken ägg eller ungar.
Fasanen äter insekter, maskar, larver, bär och frön. På dagarna går de runt och letar mat och på kvällarna försöker de hitta ett lämpligt träd som de kan övernatta i.
Boet byggs i en uppkrafsad grop på marken under någon grankvist och när ungarna är ca 12 - 14 dagar kan ungarna redan flaxa lite grand och då övernattar familjen gärna i övergivna skatbon.
Fågelräkning i helgen
Tuff blåmes ...
... och en talgoxe som jag fotade jag förra veckan.
I dag på fågelräkningslördagen har jag sett sex Koltrastar, tror att det är 3 par.
Det är roligare att fota hanarna för de har så fina gula näbbar.
Det här tror jag är en Entita men Talltitan och Entitan är så lika varann så jag kan bara gissa.
Här är den igen nu i svartvitt. Gillar vingarna.
"Entitan" får vara med i några olika vinklar på några bilder till ...
Den samlar på nötter och flyger fram och tillbaka för att hämta dem ...
... vilket stämmer bra med fågelboken :) Två Entitor/Talltitor har jag räknat i dag.
Här kommer mer koltrastbilder :)
Näbben matchar äppelskalet, snyggt :)
Här sitter en i bakgrunden och lurar.
Och här är mitt växthus i vinterskrud.
Vi har inte satt fast spröjsen ordentligt än så några har ramlat ner och ställts på en torr plats tills vi får lust att spika, men några sitter kvar riktigt bra.
Totalt har jag i dag sett 10 olika fågelarter. Får se om det kommer någon mer i morgon :)
Annars har hundarna fått busa i snön i dag ...
... och jag har tagit årets första skidtur, underbart :)
Fåglar i växthuset
Jag hade just vaknat och släppt ut hundarna på baksidan när jag i ögonvrån såg något som rörde sig i växthuset. Jag tittade dit och såg minst två små talgoxar som förtvivlat flög om varandra och krockade med glas- och takväggar. Hur hade de kommit in i växthuset??? Har något fönster gått sönder???
Jag tog snabbt på mig mina stövlar, gick ut och fick strax upp dörrarna. Jag räknade till tre instängda små talgoxar och visade dem att nu kunde de flyga ut. Men de stackars fåglarna förstod inte att frihetens dörrar just öppnat sig för dem. De fortsatte och flyga fram och tillbaka och törnade hela tiden in i fönster och tak.
Jag och hundarna provade att gå en bit bort för att inte skrämma dem men det fungerade inte. Så då gick jag in och ställde mig på långsidan mittemot den öppna dörren och ganska snabbt flög en av fåglarna ut och upp emot den grå himlen. Nästa fågel krockade några gånger till men hittade sen ut den också ut.
Men det var ju tre fåglar, var tog den tredje vägen? Jag tittade mig omkring och tänkte att den flög väl ut utan att jag märkte det. Men så vände jag mig om och upptäckte den lilla stackaren, den låg i sanden på marken och höll sig fast med klorna i en liten pinne, den ena vingen låg helt utvikt.
Jag närmade mig sakta och tog försiktigt upp fågeln i mina händer. Jag höll om kroppen och försökte ge den av min värme, det lilla huvudet tittade sött fram mellan mina fingrar. Näbben var vidöppen men ögonen såg pigga ut och jag kände hur det lilla fågelhjärtat pickade snabbt mot min hand.
Cassie och Sheila ville också vara med och de fick nosa lite försiktigt på fågeln men sen höll jag undan den lilla stackaren, den behövde ju inte bli mer rädd än den redan var.
Jag kände att talgoxen började röra sig lite i mina händer så jag gick bort mot vår stora ek och tänkte att jag skulle försöka sätta den på en gren, ganska högt upp förstås så inte hundarna kunde komma åt den, om den nu orkade och ville förstås. Jag öppnade mina händer och den satt kvar. Den såg ganska ok ut också, tyckte jag. Så jag ställde mig på tå och sträckte upp min arm mot grenen och lät handen med fågeln vila mot grenen. Fågeln tvekade en stund så jag rörde lite på fingrarna och då tog den ett litet kliv upp på grenen och jag andades ut. Den satt stilla och tittade på mig och hundarna. Sen tyckte Sheila att det var sååå spännande, hon kunde inte hålla sig längre så hon hoppade upp mot stammen på eken för att komma åt vår lilla sjukling. Men då, för att vara på den säkra sidan, flög den lilla fågel snabbt upp till en gren lite högre upp :) Och då konstaterade jag med ett leende att den här fågeln kommer att klara sig bra. Mission accomplished! :):):)
Åter i växthuset letade jag efter någon öppning som fåglarna kunde ha kommit in genom. Men inget var trasigt i taket och inga hål vid eller i fönstrena, min blick sökte sig uppifrån taket och nedåt, och då såg jag hålet eller rättare sagt hålen. Och det var ju helt självklara hål, hål som skulle vara där i muren, hål för ventilerna :)
Så nu ska jag ut och sätta dit ventiler (lite provisoriskt) så att inte fler fåglar förirrar sig in i växthuset i vinter.
Jag tänkte hämta kameran när allt det här hände men jag koncentrerade mig på fåglarna i stället, så den här gamla bilden får duga. Talgoxen på bilden har också krockat med ett fönster, tror att det var förra sommaren. Han klarade sig bra han också. Nedan finns några bilder från i dag.
Nu har vi varit ute och satt dit ventilerna.
Cassie och ...
... Sheila hjälpte till :)
Så nu är alla fyra hålen igenstängda.
Mamma knipa på promenad med sina nykläckta ungar
Hur sött som helst :) När vi var på väg för att handla så kom plötsligt den här urgulliga familjen gående längs vägen.
Som tur var hade jag mobilkameran till hands men samtidigt hade jag ju velat ha min systemkamera, för då hade jag ju kommit närmare. Den här bilden blev ändå ok, man ser hur ungarna vinglar, hoppar, springer och ramlar när de kämpar för att komma ikapp sin mamma.
De blev ju förstås lite rädda för mig så det var därför de sprang. Här är de på väg ut i gräset för att försöka gömma sig. Mamma knipa tjatade på ungarna och de pep i kör till svar och hade sin fulla uppmärksamhet riktad mot henne.
Nu är de lite lugnare men de fortsatte sedan ljudligt pratande med varann uppför backen och bort från mig. När jag inte kunde se dem längre fortsatte vi vår resa till affären.
VI tyckte det var lite konstigt att knipan var med sina ungar så långt från Mälaren. Men när jag kom hem igen läste jag i min fågelbok att knipor kan bygga bo upp till 1 km från vatten och då stämmer det ganska bra.
I boken stod också att mamman tar med ungarna ner till vattnet där de är 1 dag gamla. Så vi tror att det var det som den här knipmamman gjorde just i dag :) Det var jättekul att se dem, önskar att de inte var så rädda och att jag kunde få hålla i en sån där liten dunig sötnos ♥
Nu när jag sitter här och skriver undrar jag hur långt de har hunnit eller om de kanske redan är framme vid Märlaren. Simma lugnt lilla knipfamilj♥
På vägen hem igen från affären såg vi 6 rådjur ;) I stort sett träffar vi rådjur varenda dag och det är lika roligt varje gång, så det var bara att ta fram mobilkameran igen :)
Domherrar och bofinkar vill fortfarande ha maten serverad ...
... men de här tranorna, som vi har sett ganska ofta de senaste veckorna, verkar klarar sin utfodring galant helt själva :)
Men hur stilig får man vara?!!!
De här bilderna tog Christer genom köksfönstret. Otroligt vad snygga fasantuppar är på nära håll :)
Vinterfåglar inpå knuten eller min söta lilla korre
I helgen arrangerar Sveriges ornitologiska förening räkning av vinterfåglar vid fågelborden och jag ska räkna fåglar och rapportera tänkte jag men ...
... jag har bara ögon för vår söta lilla korre som äter av fågelmaten ♥ och hur ska jag då kunna räkna fåglar? :)
Han är helt adorable ♥ och det tycker Sheila också :)
Björktrast
En stilig björktrast på besök i en av Enköpings parker.
Ringduva
När Sheila och jag var ute och motionerade lite så fick vi se den här fina ringduvan. Jag hör dem ofta men det är sällan jag ser dem så här nära :)
Den satt så fint på marken alldeles intill oss när vi kom runt en krök. Men innan jag hann fixa till kameran så flög den i väg ...... men som tur var flög den inte så långt utan landade strax bredvid i en tall :)
Först trodde jag att det var en skogsduva men den har, fick jag lära mig, inget vitt alls på sig. En stilig och vacker fågel är det :)
Trevlig midsommar
