Stackars lilla gulsparvhona

 
Hon satt på verandan i morse och verkade inte vilja röra sig. Tror att hon hade krockat med ett av våra fönster. När jag gick ut för att hälla mat i fågelmataren ...
 
 
... så skuttade hon försiktigt ner från verandan, utan att röra vingarna, och gömde sig ...
 
 
... under en stupränna som ligger på marken.
 
 
Sen var jag ut lite då och då och tittade till henne.
 
 
I början trodde jag inte att hon skulle klara sig för hon såg så burrig och krummig ut.
 
 
Här har hon iallafall flyttat sig från skuggan till solen där hon kunde få lite värme men hon blundade och såg inte ut att må så bra.
 
 
Emellanåt såg hon lite piggare ut och sista gången jag såg henne hade hon gått ut i gräset och syntes knappt. Jag tänkte att jag skulle försöka att ta upp henne men då flaxade hon iväg med vingarna en bit. Det kändes bra att hon kunde använda vingarna igen. Så med hoppet om att hon nog skulle klara sig trots allt gick jag ut med hundarna på en lång och skön vårpromenad. 
 

En månad senare ... Har i dag fått veta att detta inte alls är en grönsiksahona som jag trodde utan en gulsparvhona, så nu har jag ändrat överskriften :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0