susannmaria

Så här såg det ut när jag upptäckte dem. Jag satt och tittade lite på fåglarna för att se vilka som åt av fågelmaten i år. Och helt plötsligt var det fullt av fåglar på marken och inte vilka som helst heller, för det var mina små favoritfåglar, Stjärtmesarna som var i farten igen :)

Jättekul, trodde mer att det var en tillfällighet att jag fick se dem förra året men så kom de tillbaka i år igen :)



Så då var jag ju tvungen att ta några kort igen :)



De blev skrämda en gång när hundarna blev sugna på fågelmat och gick dit. Så då flög de iväg, men jag tog in hundarna och gick och ställde mig aldeles still några meter i från maten.



Jag stod still där i minst 5 minuter och så plötsligt kom hela gänget, jag räknade dem och det måste vara minst 12 stycken. Sen stod jag där och bara beundrade dem en stund, de är så fina :)

På annandagen var vi bortbjudna på middag i Rimbo. Vi fick älggryta och vanlijglass med varma hjortron, jättemumsigt.... mmm.... Men hur som helst, det jag skulle berätta var att där matade de också sina fåglar och den här dagen hade de besök av en flock med Steglitzar, jättefina och färggranna små fåglar.
Har aldrig hört talas om eller sett dem förut och tyvärr hade jag ingen kamera med mig, men det var jättekul att få se dem, hoppas de kommer hit någon gång :)

Vi kom in i slutet på filmen "Eight below" som verkade handla om polarforskare och deras hundar uppe i Antarktis.
Tydligen hade en snöstorm kommit över dem och hundarna hade av någon anledning blivit lämnade kvar, medan människorna hade flytt därifrån.

Man fick se hur hundarna kämpade i det kalla klimatet. För att få något att äta jagade de måsar. Och det var strategi inför jakten vill jag lova, undrar om hundar i krisläge gör så i verkligheten? De lyckades iallafall få tag på mat på detta sätt. 

Sen värnade de också om varandra i flocken och hjälpte den som var svag, helt underbart och samtidigt sorgligt.

I slutet av filmen stod det att filmen var tillägnad alla polarforskare och deras hundar.

Riktigt gripande var det och Sheila tyckte nog liksom jag att hundarna var jätteduktiga trots det kalla vädret och all snö som de fick kämpa emot. 

Nu var jag inne på nätet och såg där att filmen gjordes 2006, ska kanske se hela någon gång tillsammans med Sheila:) Det står att den är sorglig men att det är en vacker film om kärlek och viljan att kämpa.