Påfågelöga
Den vackra fjärilen påfågelöga tillhör också familjen praktfjärilar och är den enda i släktet Inachis.
Den finns i både Europa och Asien.
Den har ett vingspann på 55 - 65 mm. Här har den gömt sina blå ögonfläckar som sitter på bakvingarna och ett tag funderade jag på vad det här var för fjäril :)
Här tittar ögonen fram litegrand.
Här lyser solen igenom vingarna, annars är den helt svart på undersidan.
Färgglad och fin är den.
Här är en bild av den från undersidan, helt svart och det kan den använda som kamoflage när den övervintrar. Jag har lärt mig att påfågelöga tillsammans med citronfjäril och nässelfjäril är de fjärilar i Sverige som övervintrar som imago, fulländad fjäril och det är därför man kan se dem ganska tidigt på våren. De andra fjärilarna tror jag övervintrar som larver eller flyttar till vamare länder men jag har ju inte värsta kollen än så jag kanske har fel :)
Här funderade jag på vad fjärilen höll på med, den liksom drog vingarna nedåt mer och mer. Jag smög runt för att kunna se den från andra sidan.
Och så här såg det ut då, den övre vingen ligger över den undre, det har jag inte sett förut. Kanske höll den på med stretching för sen blev den som vanligt igen och flög iväg.
Nu när jag sitter och skriver det här inlägget är det den 28 september och fjärilstiden är över. Tror att den sista fjärilen jag såg var den 22 september och det var en mindre guldvinge. Den hade bleknat i färgerna och satt i höstsolen och sög nektar ur en baldersbrå som ännu blommade.
Plommonpaj mums
Silverstreckad pärlemorfjäril
Tillhör familjen praktfjärilar och är en ganska stor fjäril med ett vingspann på 53-65 mm. Jag har bloggat om dem tidigare men då under namnet Pärlemorfjäril. Nu i sommar har jag upptäckt att det finns flera arter av pärlemorfjärilar så då får jag försöka artbestämma dem.
Det här är en hane, det kan man se på de lite kraftigare strecken på framvingarna. De fungerar som doftkörtlar och används vid uppvaktning av honan vid parning.
De gillar tistlar.
De här fjärilarna har jag sett ganska många av, både i år och förra året. Den är riktigt praktfull.
De heter Silverstreckad pärlemorfjäril för att undersidan av bakvingarna är grönskimrande med silverstreck. Tycker inte man ser det så bra här men så är det.
Här är en hona till vänster och en hane till höger.
Deras flygtid är under juli och augusti.
Underbar skärgårdshelg i september
Solnedgången ser nästan marmorerad ut, så vacker ...
... ljuset ändras hela tiden ....
... och vi njuter av en kväll utan en enda mygga ...
... innan vi drar oss tillbaka för natten.
Vackra vass i badviken där vi snart ska ta oss ett dopp ...
Emellanåt glider en och annan Ålandsbåt förbi ...
Fika bye the sea ...
Vackra trollsländor förgyller vår vistelse ...
... den ena vackrare ...
... än den andra och inte så jätterädda heller :)
Av någon anledning hade jag haft en sängkamrat under natten, jag märkte det när jag skulle bädda på morgonen :) Har nu lärt mig att det är en Spigg men hur den hamnade i min säng är en gåta :)
Badade gjorde vi för fullt fast det är september. Till slut kollade vi tempen och det var hela 18,5 grader varmt ;)
Foto: Monica
Njutning pågår ...
Ännu en vacker solnedgång ....
... och här gryr dagen, vattnet låg blank som en spegel ...
På utflykt, dock inte med den här båten men en annan gång kanske :)
Mysigt ...
Gammalt och vackert ...
Mums vid strandkanten ...
Segelbåtarna glider fram i lugn och ro
Furkostdags, vilken underbar morgon :)
Vi upptäckte att naturen hade format ett hjärta på klippan som vi badade från, så vackert :)
Östersjön
Ett naturligt hjärta till :)
Tyvärr går vår underbara skärgårdsvistelse allt för fort men vi kommer tillbaka :) Tack för den här gången!
Någon sorts blåvinge men vilken?
Ja, det här trodde jag varv en Svartfläckig blåvinge, på grund av de svarta prickarna ...
... men den verkar vara utrotningshotad när jag läser om den och den ser heller inte riktigt likadan ut, så det är nog någon annan sort. De här bilderna är också tagna den 31 augusti ...
... i en skogsglänta när solen var på väg ner ....
Såg just på en liten film om Alkonblåvingen och fick då lära mig att deras larver läggs på en blomma. De äter där ett tag sedan ramlar den ner och så tar rödmyrorna hand om dem och föder upp dem under vinterhalvåret. Myrorna tror att det är några av deras egna larver som rymt, så de tar hem alkonfjärilslarven och matar dem, pysslar om dem osv, lustigt :) Sedan när våren kommer kryper den ut som en färdigutvecklad fjräil, fantastiskt.
Jag undrar hur många sorters Blåvingar det finns? Varje gång jag försöker namnbestämma en så hittar jag några nya blåvingar som jag aldrig hört om förut .... det här måste utredas:)
Nu hittade jag en uppgift från Länsstyrelsen i Västra götaland. Där skriver man att det finns 20 arter av blåvingar i Sverige och att nära hälften av dem är utrotningshotade. Inte så kul. Här fanns också några tips på vad vi kan göra för att hjälpa blåvingar och andra fjärilar.
Vad kan du göra?
-
-
Odla fjärilsblommor i träd- gården eller på balkongen. Exempelvis timjan, kungs- mynta, lavendel, aubretia och sälg.
-
Slå inte vägrenar innan väx- terna blommat.
-
Plantera och spara även växter för fjärilarnas larver. Till exempel nässlor, ärtväx- ter och korsblommiga växter.
-
Använd inga bekämpnings- medel i trädgården.
-
Var med och räkna fjärilar i din trädgård eller i naturen. Du behöver inte vara fjärils- specialist - intresse att lära räcker långt.
-
Midsommarblåvinge, tror jag ...
Tror som sagt att det här är Midsommarblåvingar och i så fall är det här hanen ...
... och det här honan. Hon ser lite sliten ut så här i slutet av sommaren.
De här bilderna är tagna den 31 augusti och sedan dess har jag inte sett till några blåvingar alls :(
Det är de här gula fläckarna som gör att jag tror att det är Midsommarblåvingar.
Längtar till nästa vår när jag får se dem igen :)
Sheila möter kossor för första gången
Sheila tyckte att det var ganska läskigt när vi för ett tag sedan träffade på ett gäng kossor i en hage, tror aldrig att hon har sett kor så här nära. Och det lustiga var att kossorna verkade inte ha sett en hund heller för de brydde sig inte om mig ett dugg...
... utan de hade siktet insällt på Sheila hela tiden och hon tittade lite avvaktande tillbaka.
Om det inte varit ett elstängsel emellan så hade nog kossorna gått ända fram och nosat på henne men då tror jag att Sheila hade backat undan för de var ju ganska stora och läskiga .... :)
