"Sätt dig ner och vänta på din själ"
Har hämtat nedanstående historia från boken med samma namn som ovan, den är skriven av Maria Scherer1975.
Hörde den här historien för ett antal år sedan och tyckte att den var riktigt bra. Allt går bara fortare och fortare i vår stressade värld, så ibland hänger man nästan inte med.
Hur som hellst kom jag inte ihåg rikitgt hur den gick och började leta på nätet. Hittade till slut den här boken på ett anikvariat på nätet och beställde ett begagnat exemplar som jag nu läser i för att återge historien här på bloggen. Jag tycker att den är tänkvärd, så läs och se vad du tycker, kanske har du hört den förut.
"Sätt dig ner och vänta på din själ"
En rik, effektiv och mycket stressad amerikan var ute på en djungelsafari genom otillgängliga delar av Afrika. Tidsprogrammet var pressat. Expeditionen bestod av amerikanen själv, en tolk och två infödda bärare.
Amerikanen gick ut hårt från början. Hela expeditionen var effektivt nätverksplanerad hemma vid skrivbordet i New York och den amerikanske gästen jäktade epeditionens sällskap till nästan övermänskliga prestationer.
På femte dagen satte sig plötsligt de infödda bärarna ner i gräset och vägrade gå ett steg till.
Amerikanen försökte förgäves att via teckenspråk få bärarna att resa på sig och fortsätta expeditionen. Men de skakade bara på huvudet och satt kvar.
Slutligen bad han tolken att omedelbart få infödingarna på benen igen.
Efter en längre konversation med infödingarna på det främmande språket förklarade tolken uppgivet för amerikanen.
- Sorry Sir - men de vägrar fortsätta.
- Jamen varför, frågade den stressade amerikanen.
- Sir, de säger att de måste sitta och vila för att ... invänta sina själar ... de väntar på sin själ ...
Maria skriver vidare ...
Det här är i all enkelhet en ganska sedelärande historia för moderna människor.
Stannar du någonsin upp och inväntar din själ?
Vågar Du vänta på din själ?
♥
Kommentarer
Postat av: Monica Kardeskog
Jag vågar !
Postat av: Susann
Härligt Monica, då är vi två :)
Postat av: pappa
Inga problem för en gammal man! Ofta är min själ före kroppen!! Mycket bra tror jag. Det finns ju en del att ta igen!
Postat av: Susann
Ha ha, har inte tänkt på att själen kan vara före kroppen, det svåra är kanske att få kropp och själ att gå i samma takt.
Kram Susann
Trackback
