susannmaria

Vilken underbart, härlig tuva att ställa svampkorgen på ...



... Kantareller på rad ...



... och en liten lingonkvist visar stolt upp sina röda bär, det finns inte så mycket av den sorten i vår skog.



Men svamp har vi hittat en hel del, här är vi ute på en förmiddagspromenad.









Härom dagen hittade jag det undre hornet i skogen, när jag var ute på en liten runda med hundarna.

De övre hornet hittade Cassie en mörk höstkväll för ca 2 år sen. Hon tog upp något med munnen i mörkret och jag fyade henne, så hon släppte. Jag lyste med ficklampan på det hon tagit, och fick då se det här magnifika Rådjurshornet. 
Och då vart matte så klart jätteglad och Cassie fick bära hornet ända hem, hon var så stolt :) Väl hemma bytte vi sen horn mot godis. Tack Cassie:) 



Från liten till stor eller tvärt om är det visst ....

Nästa bild inspirerade mig till nedanstående ..... vers eller vad jag ska kalla det :)



Vilken underbart vacker mossbevuxen sten.

Den vilar tungt mot moder jord, omsluten av fjolårets gamla löv. Detta medan höstens ljumma solstrålar ihärdigt kämpar sig ner mellan trädens, ännu lövtäckta grenar, för att ge den lite ljus och värme. 

Värme som också behövs för de små krypen, de som ska vila under mossans täcke, hela den långa och kalla vintern.

Så lys och värm oss alla lilla sol. Lys medan värmen i dig ännu finns kvar, och innan den frostiga vintern oss tar.




Här inne mellan stenarna brukar en Grävling ha sitt ide. Jag har gått här ibland och lyssnat på hur den snarkar.
Första gången blev jag jätterädd, vem kunde det vara som låg inne bland stenarna och snarkade? Men när jag väl vågade mig fram för att se vem som snarkade så ljudligt, så såg jag att det var en stor Grävling :)
Inte trodde jag att de snarkade så ljudligt!!! Hi Hi



Svamp, svamp, svamp, mera svamp och svamp det kommer det att bli .....
Jag vill ha svamp, svamp, svamp mera svamp, se upp nu attackerar vi ....

Nej, ärligt talat så kan det bli lite för mycket svamp ibland, men det går liksom inte att låta bli att plocka när man ser dem.
Och plocka är ju faktiskt jätteroligt, det är det där med rensningen som är jobbigt, så nu har jag bestämt att jag ta mig tid och göra det i skogen, så är det klart när jag kommer hem :)



Annars kan man hitta små grodor också. Det brukar krylla av dem i slutet på sommaren. De är ju så söta ....



En  gammal grind kan jag tro ....


















När jag är ute i naturen med hundarna händer det då och då att jag tappar ett koppel och så får jag gå tillbaka och leta, än så länge har jag alltid hittat kopplet fast man tror att det är omöjligt ibland. Sist när jag tappade kopplet och var framme vid sista stället där jag trodde att jag kunde ha tappat det, så for jag med blicken över marken och var på väg att vända men så tittade jag upp och möttes då av den här synen.



Grenen hade lyft av mig kopplet som jag hade hängande över mina axlar, utan att jag märkte ett dugg. Jag gick ju som vanligt med blicken ner i marken och tittade efter kantareller. Glad i hågen över att jag ännu en gång lyckades hitta mitt tappade koppel, tog jag det stadigt i handen och gick hem.

Ha en trevlig söndagskväll ;)